Kleptomania är nu talbok!

Screen Shot 2014-11-02 at 23.04.03

En talbok går inte att köpa, den går att låna, men inte av vem som helst. För att alla ska kunna läsa böcker, även de med läsnedsättning, så blir efterfrågade böcker inlästa som talböcker. MTM – Myndigheten för Tillgängliga Medier – finns för att se till att böcker når även de som måste lyssna på en bok för att alls kunna läsa den. Biblioteket med talböcker hittar man på legimus.se.

Jag är jätteglad över att Kleptomania finns som talbok! Att denna service ges till de som måste läsa annorlunda är en fantastisk bra sak med vårt land! Det betyder också att alla mina böcker nu finns utgivna som tillgängliga medel – eller talböcker.

Roliga småfakta om mina böcker som talböcker:

  • Alba läses av en man – vilket blir lite speciellt då rösten i boken, som berättar historien, är en kvinna.
  • Himalayabreven är inläst av en som heter Marika. Dessutom är den inläst i Finland av motsvarigheten till MTM, och där också av en som heter Marika! Men de har olika efternamn och den finländska versionen ska vara inläst på finlandssvenska.
  • Man kan provlyssna på inläsningarna på legimus.se. Hur den finska uppläsningen låter vet jag tyvärr inte.
    Provlyssna här på Kleptomania
    Provlyssna här på Alba
    Provlyssna här på Himalayabreven (Intron till boken)

Avstampet

Jabaloong läser om en kvinna som ville åt orden i ett annat språk, förstå uppbyggnaden och komma åt innehållet. Språket höll på att dö ut och talades bara av de äldre kvinnorna. Därför satte hon sig mitt bland dem och ägnade sig åt det aviga och räta. Hon lärde sig sticka efter deras regler. Lindade garnet annorlunda runt fingret innan stickorna hakade tag i det och drog det genom öglorna till en helhet. Med varje maska erövrade hon språket. Det vill jag också. Hur får jag den där allra första raden maskor elastisk? Elastisk som ett gummiband, så att skapelsen kan träs över huvudet med rum för armar som klättrar in i avigsidans fulhet. Mina första rader blir stumma. Resåret blir för snävt, hårt och oelastisk. Jag överväger att gå in i en garnaffär och fråga. Men nånstans är det underförstått att jag redan kan konsten och längtan att få skapa egna mönster och färgkombinationer kan inte bli betrodd om jag inte klarar av första raden. Jag kan återvända till ett fiktiv dåtid och försöka nysta upp tråden. Hitta vad som binder ihop livet eller trasslar till det. Jag kan ändra om i mönstret, låta nya meningar haka fast i varandra, repa upp och dra åt där det känns glest och blåsigt, fylla på med udda stuvar, avklippta händelser från tid och rum som väntar på att få återanvändas. Eller dra i garnet så hela verket rämnar. Frågan är om första raden är tillräckligt elastisk. Avstampet.

x

x

x

x

Vi pratar recensioner

I det senaste avsnittet från Fantastisk podd som kom igår pratar jag, Nene Ormes och Karin Tidbeck hur vi upplever att det är att få recensioner.  Vi pratar inte specifika recensioner i sig, vi pratar om fenomenet i stort och vad det faktiskt betyder för oss som författare. Recensioner är en stor del av ett författarskap. Det är en viktig kanal för att bli synlig i den ocean av böcker som finns därute, och som hela tiden fylls på i en rasande fart. Samtidigt är inte ämnet helt lätt, känslan av att ha en recension framför sig och våga läsa den är svår att beskriva. För visst är det märkligt hur känslorna kan pendla, gå från ena ytterligheten till den andra styrda av endast få ord? Och att överhuvud få uppmärksamhet av det slaget kan också vara något av en chock första gången. Helt plötsligt är det någon annan som ser det jag har gjort och denna andra har dessutom en egen relation till det som jag inte kan, eller ska, påverka.

Själv har jag kommit fram till att det som jag absolut tycker bäst om med en bok är själva processen att skriva den. Det är därför jag gör det, för att det helt enkelt är så himla kul. Vi pratar lite om det också i podden, att det är arbetet med en bok som är det stora. Jag såg det extra tydligt när jag under en kort period själv agerade recensent. Det var innan jag hade bokkontrakt. Jag fick tillsänt mig en ny bok i veckan som jag läste och skrev om. Det var blandat, allt från diktsamlingar till faktaböcker. Men så kom en egenutgiven fantastikbok i brevlådan och helt plötsligt hade det kunnat handla om mig själv. Det var ju det jag ville, ge ut min science fiction-bok Alba. Det fick mig att tänka på vad jag ville vara. Ville jag vara recensent eller ville jag vara författare? Nu finns det ju massor personer som är både och, och klarar det lysande. Kanske är det något som kommer att förändras med tiden, men just då kände jag starkt att det jag främst skulle syssla med och lägga tid på var att skriva mina texter. Det är det jag gillar mest och där ingår också att visa andra deras texters potential. Det är därför jag också tycker om att undervisa i att skriva. För mig handlar författarskapet om själva skrivandet, den period i en berättelses liv när man sitter och väger ord och låter tiden lösas upp för att man mentalt befinner sig någon helt annanstans.

Här är länken till avsnittet om recensioner på Fantastisk Podd. Glöm inte att lyssna till alla våra andra avsnitt också. Alla handlar de om att vara författare och allt var det innebär. Själv blir jag glatt överraskad vid varje nytt avsnitt från de andra medlemmarna, att vara författare har visat sig vara en ständigt pågående inlärningsprocess.

Fantastisk Podd – 10 – En fluga på väggen!